Tankar om gymnasiet
Ååhhh jag är så nervös inför gymnasiet. Eller, det jag är nervös över är första intrycket och över att jag ska skämma ut mig ordentligt de första dagarna, tehe. Sedan när det kommer till klassen, folket, lärarna, nollningen, utbildningen, osv är jag inte direkt nervös (bara lite), utan hoppas på det bästa.
Jag har så mycket jag vill uppleva under gymnasietiden att jag är rädd att jag inte kommer hinna med allt om du förstår vad jag menar. Det känns som att det är mycket som kan bli fel. Men nästan alla som börjar ettan på gymnasiet brukar ha samma positiva inställning och är redo att träffa massa nya människor så det kommer nog göra att det flyter på ganska bra.
Det är nästan lite roligt hur höga allas förväntningar (eller iaf mina) är på gymnasietiden, när det egentligen inte är sån stor skillnad från grundskolan. Visst, det är ny skola, nya vänner, ny klass och allt sånt. Men efter några månader är allt det gammalt om man säger så. Därför är den första tiden så himla viktig. För det är då du väljer hur du vill att resten av gymnasietiden ska se ut. Så lycka till alla ni som börjar ettan snart! ^^
